Foto: Astrid Amtén och Mats Nyström/Försvarsmakten

Lite historik och fakta kring Nijmegen-marschen

Hälften är avverkat i och kring staden Nijmegen och vad kan väl passa bättre än att titta närmare på lite intressant historia kring den idag världskända, gigantiska idrottshändelsen? Vi tackar Pär Ahlgren, själv medaljerad deltagare, som gjort och delar med sig av sammanställningen nedan.

Bakgrund

Den svenska benämningen ”Nijmegen-marschen” är tämligen obekant i Nederländerna. Där säger man i folkmun ”Vierdaagse” för det enorma evenemanget som officiellt heter ”Internationale Vierdaagse Afstandsmarsen Nijmegen” (Internationella fyrdagarsmarschen Nijmegen).

Den första marschen hölls 1909 med start 1 september (alltså inte det idag klassiska juli). Det var i en tidsanda där man arrangerade många olika fyrdagarsaktiviteter (ridning, cykling, rodd m m) och marschen hölls då parallellt på flera olika ställen i landet med 15 olika platser där deltagarna kunde gå 150 km. Fokus första året låg på militären (306 stycken) men även en handfull civila deltog (10 stycken).

Redan det andra året valde man att samla allt deltagande till en startplats, Arnheim. Senare års starter har gått från Utrecht, Nieuw-Milligen, Den Bosch, Amersfoort and Breda, innan Nijmegen 1925 blev den permanenta startpunkten.

1921 drabbas marschen av en värmebölja och 40 % av deltagarna tvingades bryta.
Eventet växte ändå på sig och många besökare åkte hem med goda minnen och ryktet om marschen började spridas på allvar till omvärlden. Det skrevs t o m en speciell sång om marschen.

1928 bildades den första civila vandringsföreningen i Nederländerna, som bjuder in internationella deltagare från Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Norge.

Efter andra världskriget växer marschen och 1946 har man fler deltagare än någonsin tidigare och 1954 inrättas en annan fyrdagarsmarsch som hålls i Apeldoorn 3 mil längre norrut. Den marschen hölls andra veckan i juli, vilket bidrog till att Nijmegen-marschen till slut hamnade på den nu klassiska tredje veckan i juli.

Genom året växer marschen och deltagare från fler och fler länder deltar. 2004 tvingas man begränsa deltagarantalet i marschen till 47 000, man har då också deltagare från 60 nationer.
2006 drabbas marschen åter igen av en värmebölja och marschen ställs in efter en dag då en deltagare dött i värmen, och alla deltagare får åka hem efter bara en dags vandring.

De senaste åren har drygt 40 000 deltagare årligen gått marschen, och runt 3 000 – 4 000 bryter varje år.

Medaljen

Första året beviljades militära deltagare en medalj av drottningen i efterskott, på hösten 1909. Från och med andra året får både militära och civila medaljen.
Medaljen som instiftas är motsvarande som idag, men bär från början bokstäverna ”NBVLO” som står för ”Nederlandsche Bond Voor Lichamelijke Opvoeding” (ungefär: Nederländska förbundet för fysisk fostran).

1958 byts en bokstav på medaljen ut, och förkortningen blir den idag igenkända ”KNBLO” som står för ”Koninklijke Nederlandsche Bond voor Lichamelijke Opvoeding” genom att man lade till ”Kungliga” och tog bort prepositionen ”voor” (för) ur förkortningen för att fortsatt få en bokstav på varje arm på korset.

Som marschdeltagare får man första året en medalj med femarmat kors i brons (ser guldlik ut) utan emalj, och andra året får man samma medalj med en kungakrona på toppen. År tre och fyra får man tilläggssiffror som sätts på medaljbandet.

År fem får man en ny medalj ett femarmat kors i silver med blå emalj, och sjätte året får man en motsvarande medalj med kungakrona på toppen. År sju, åtta och nio får man siffror på medaljbandet.
År tio får man ett femarmat kors med vit emalj och utfyllnad i grön emalj mellan basen på armarna, och elfte året får man motsvarande med kungakrona. Därefter får man tilläggssiffror på medaljbandet, ända upp till 39.

Sedan 1977 finns särskilda medaljer för 40, 50, 60 och 70 genomförda marscher, där man byter typ av siffror på bandet och färgen på emaljeringen i medaljen.

Den som hittills fått medaljen flest gångar är då 86-åriga to Bert van der Lans, som 2018 gick marschen för 71:a gången.

I svensk bärandeordning bärs Nijmegen-medaljen efter svenska utmärkelser, efter andra nordiska utmärkelser, före internationella organisationer (exempelvis FN och NATO).
Har man fler utländska utmärkelser från icke-nordiska länder blir ordningen lite mer komplicerad och styrs bland annat baserat på ländernas namn på franska.

I svenskt medaljmontage bärs inte den plåt som medaljen hänger ifrån början, eftersom den då är svår att montera. Bärs medaljen separat fungerar det dock att bära den i plåten.

Som släpspänne förses bandet med siffra för antal gånger man genomförts marschen. Undantag år 1 som bärs utan siffra och år 2 som bärs med en bronskrona istället för siffra. Har man inte tillgång till originalsiffrorna som sitter på en bakgrundssköld, använder man i Sverige normalt en silversiffra av samma modell som används för Försvarsmaktens medalj för internationella insatser i silver.

Svenska anekdoter kring Nijmegen-marschen

1966-07-25: Börjar det svenska deltagandet i Nijmegen-marschen. Det var kapten Gunnar Hyltén-Cavallius, Hemvärnsofficer i Malmö (jobbade på det som idag motsvaras av utbildningsgrupp) som var förste svensk. Han följde med en norsk trupp som observatör.

1966-11-14: Kapten Hyltén-Cavallius ovan beviljas 400 kr för deltagande i Nijmegen-marschen.

1967-07-25: Kapten Hyltén-Cavallius deltar med svensk enhet från försvarsområde 11 (Fo 11), det vill säga förenklat Malmö-regionen. Totalt deltar 41 personer och kostnaden täcks av Centrala Förtroendenämnden (CFN, det som idag heter Rikshemvärnsrådet), varför man kan anta att alla deltagare tillhörde Hemvärnet.

1967-08-25: Tillmäts deltagandet så stor vikt att CFN orienteras om års svenska deltagande i Nijmegen-marschen en månad tidigare, och med tanke på utvecklingen måste intrycket varit positivt.

1967-12-11: CFN beviljar nytt bidrag för deltagande i Nijmegen-marschen på 282,32 kr för kommande år.

1973-08-24: Det orienteras åter igen vid ett CFN-möte om deltagandet Nijmegenmarschen, vilket gör det uppenbart att detta fick stor uppmärksamhet på riksnivå fortfarande åtta år efter första svenska kontingenten.

1974-09-10: Vid ett möte med CFN nämns att rikshemvärnschefen varit på besök vid Nijmegen-marschen och att det varit mycket uppskatta från marschdeltagarna. Rikshemvärnschefens besök under marschen har sedan varit en återkommande händelse.

1976-05-17: Diskuterar CFN med sin ansträngda ekonomi hur de stigande kostnaderna för deltagande skall hanteras och man inhämtar erfarenheter från Danmark och Norge.

1977-05-27: Nijmegen-medaljen (KNBLO-medaljen) får officiellt bärandetillstånd till uniform av regeringen, detta trots att det är en civil medalj och att man normalt inte bär idrottsmedaljer på uniform.

1978-09-13: CFN beslutar att marschdeltagarna i fortsättningen kommer få betala sitt deltagande själva.

1980-10-28: Chefredaktören för Tidskriften Hemvärnet har varit på besök vid Nijmegen-marschen och nu kräver revisorerna för CFN att det klargörs hur kostnaderna skall redovisas, då redaktören inte förankrat utgiften i tidskriftens styrelse innan resan. Tidskriften har redan knaper ekonomi som baseras på prenumerationsintäkter (det var innan tidningen finansierades av statsmedel), och tilltaget med chefredaktörens resa verkar inte ha fallit i god jord.

1981-04-29: Chefredaktören för Tidskriften Hemvärnet nekas särskilt bidrag för att resa till Nijmegen och bevaka händelsen, och hänvisas till att i framtiden täcka kostnader för besök till Nijmegen inom ramen för den normala budgeten.

 


Film: Försvarsmakten – Hur känns det att gå 16 mil på fyra dagar? (5:28 min)

Läs även Semper Miles: Dags för prövning och glädje under fyra långa dygn i Nijmegen och Veteranmarschen 2019 går på Gotland samt Tredagarsmarsch i och kring Ulricehamn och Nu går man igång med årets upplaga av prövande Maratonmarschen

(Bilden är från målgången i Nijmegen ett tidigare år. Deltagarna välkomnas och hyllas av allmänheten. Ur filmen ”Hur känns det att gå 16 mil på fyra dagar?”, Försvarsmaktens Youtubekanal. Foto: Astrid Amtén och Mats Nyström/Försvarsmakten)

– Some interesting history and facts regarding the Dutch Nijmegen four day marches, Vierdaagse

[Denna, och våra andra artiklar, är fri att ladda ner och använda om källan SemperMiles.se framgår/anges]