Journalistik eller nationens rätt till skydd?

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson tar idag upp problematiken kring rätten att som journalist ta fotografier för publicering i grundlagsskyddade medier, s k anskaffarfrihet, ställd mot skyldigheten att följa skyddslagarna. Utgångspunkten är det s k ”DN-fallet” där en journalist och en fotograf från Dagens Nyheter i höstas stoppades av Försvarsmakten och fick ett minneskort beslagtaget, innehållande 47 bilder tagna på skyddsobjekt i skärgården. Den 5 juni 2015 beslutade Högsta domstolen att häva beslaget och DN fick tillbaka minneskortet (vilket skänkte DN:s chefredaktör stor glädje).
Det här blir prejudicerande och även om Mattsson förstår att man inte kan stövla in på t ex Berga och vifta med sitt presskort för att hävda sin rätt som journalist, säger han också: ”Anskaffarfriheten gäller inte den som gör sig skyldig till spioneri, högförräderi eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift”. I praktiken betyder det att tillträde är förbjudet men att man som journalist kan stå utanför ett skyddsområde och ta bilder för publicering i grundlagsskyddade medier – om inte spioneri, högförräderi eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är syftet och/eller kan bevisas. Mattsson välkomnar fler rättsliga avgöranden för att slutgiltigt kunna värdera skyddslagar mot grundlagar för att få ”en rimlig balans mellan skydds- och yttrandefrihetsintressen”.
Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten tycker fullt förståeligt att utslaget i HD är ”utomordentligt problematiskt och allvarligt”.

Källor: http://bloggar.expressen.se/thomasmattsson/2015/06/polisen-om-lisa-holm/ samt http://www.resume.se/nyheter/media/2015/06/05/hd-fel-av-forsvarsmakten-att-beslagta-dns-bilder/.