Foto: Florian Prischl

Motreaktion och behovet av beslut för försvar och säkerhet

Dagen efter attacken sitter känslorna kvar i ett chockat och överraskat Sverige. Det som hänt på annat håll hände även här. Det som hänt är på riktigt. Vi är inte alls undantagna. Plötsligt känns en hel del annat mindre viktigt och såväl myndighetspersoner som vanliga medborgare tvingas ta till sig, hantera och på sikt utvärdera. Gårdagens fruktansvärda illdåd är en väckarklocka av värsta sort som måste tas på allvar.

De som skyddar oss i vardagen och med risk för liv och lem tar i med hårdhandskarna i händelse av kris måste definitivt statushöjas. Den som följt utvecklingen och debatten kring polis, militär, vård m fl i det här landet vet att de har det underbemannat, underbetalt och att beslut kring åtgärder för uppbyggnad, organisation, utrustning m m tenderar att ses som dyrt, svårt och långsiktigt. Personalen gör dock alltjämt sitt yttersta med vad man har.

Polisen har skött sig exemplariskt och framstår som mycket professionella, från första stund till det pågående arbetet att säkra samt utreda för att få tag i och lagföra förövarna. Alla resurser är mobiliserade och man gör framsteg bl a genom gripanden och arbetet fortsätter – både det synliga och det dolda.

Försvarsmakten höjde omedelbart stabsberedskapen för att på bästa sätt kunna möta eventuella stödförfrågningar från polismyndigheten och samhället. Vad som hände centralt och runt om i landet kan vi bara spekulera i. Det torde ha rört sig om en hel del som kommit på fötter, genom orderkedjor och annat förberedande.

Att Polisen, SÄPO och Försvarsmakten under onsdag och torsdag tillsammans övat terroristbekämpning inger ett stort mått respekt och förtroende för vår vilja och vår förmåga. Mycket bra och ett samarbete att ta fasta på samt utveckla både praktiskt och juridiskt.

Vanligt folk då? Instinktivt känner vi alla avsky mot den eller de fega stackare som urskiljningslöst gett sig på oskyldiga, gett sig på oss och på vårt land. Det väcker å andra sidan gemenskapen och enigheten. Folket sluter upp i stort och smått. Ibland undrar man ifall terrorister och andra gravt kriminella har svårt att se och förstå kraften av motreaktion. För det är där vi tillsammans står idag, dagen efter, och trots svårmod blickar framåt.

Fredag den 7 april 2017 kommer vi alltid att minnas. Våra tankar går till de drabbade och deras anhöriga.

Läs även Semper Miles: Den nya svenska strategin mot terrorism och Inte kränkande eller enorm företagarkris att begära ID samt Alltid soldat! Hur då? Varför då?

(Foto: Florian Prischl, CC BY 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/)

[Denna, och våra andra artiklar, är fri att ladda ner och använda om källan SemperMiles.se framgår/anges]