Någonting har definitivt hänt när främmande krafter först och främst kan ställa till med så stor påverkan vad gäller kommunikation och informationsvägar. Vidare är det häpnadsväckande att media och myndigheter visar på (eller tillskrivs) förvåning över att vi löpande hålls under lupp och testas än här, än där.
Att fienden/nyfikna undersöker hur långt man kan gå och -inte minst- effekterna av detta är knappast något nytt. Det har skett förr både med muskler och fullt synbara hot samt mer subtilt i skuggorna. Oavsett variant för oss att snabbt ta ställning till, och få vår beredskap på fötter inför, är de synnerligen självmarkerande. Får svensken upp någon jakt i luften? Hur lång tid tog det? Hur ser beslutsvägarna ut och hur kommunicerades detta? Fungerade det så som svensken sagt och/eller som vi trott? Direkt överförbart till dataattacker, (avsaknad av) barriärer, verkan, backuplösningar och samhällspåverkan både direkt och på sikt.
Det är hög tid att tuffa till saker och ting på riktigt för vi kan inte med öppna ögon och förvånad blick, bli tvåa inför risker och hotbilder, kända som okända. Behovet finns, liksom kunskapen och viljan. Civilt- och militärt försvar samt samhällssäkerhet måste ses som annat än kostsamma särintressen av de som fattar besluten.