Vi är en nation av kreativitet och många fina lösningar, uppskattade runt om i världen. Det vi skapat och skapar bygger på innovation antingen utifrån mycket slipat tankearbete långt i förväg eller på direkta behov. I Sverige bygger vi egna fartyg, flygplan, markfordon av alla de slag, tar fram vapensystem o s v. Det är kompetens vi måste bättre ta till vara och värna. Som det ser ut nu snurrar spiralen tyvärr åt fel håll. Något som skadar återuppbyggnaden av försvaret samt vår position på exportmarknaden – vilket i sin tur gör att vi medvetet stryper enorma inkomster till statskassan!
Vårt totalförsvar är i behov av den materiel och det kunnande som försvarsproducerande (och andra) företag, kan utveckla och leverera. Att låta den här delen av Sveriges produktion fortsätta gå på sparlåga och skäras/läggas ner är ett vanskligt spel. Precis som med försvaret kan vi inte knäppa med fingrarna och sätta igång utveckling och produktion i försvarsindustrin. Det krävs kontinuitet. Här finns ytterligare en effekt för nationalekonomin förutom förlorade inkomster: arbetslöshet bland yrkesskickliga på många avancerade områden. Senast varslades ytterligare 150 medarbetare på Hägglunds i Örnsköldsvik om uppsägning. Det gör att 300 fått gå på kort tid och man är nere på rekordlåga 700 anställda. Som mest har man varit 1400. Kedjereaktionen går dessutom igång hos partners och leverantörer. T ex tvingas Mekanotjänst som en direkt följd av Hägglunds tynande tillvaro säga upp 20, vilket är en tredjedel av personalstyrkan. Den samhällspåverkan som dessutom inträder när de minst 170 skattebetalarna och konsumenterna försvinner ur produktionen är enorm – och Örnsköldsvik är tyvärr bara ett exempel i vårt avlånga land.
Tittar vi på den senaste tiden har flera fina möjligheter förvandlats till motsatsen. Vad sägs om att återuppta arbetet med det nytänkande SSG 120 AMOS som uppmärksammades stort och spåddes framgång? Stridsbåt Ny/2010, eller något ännu nyare, behöver realiseras. Köp de resterande Archer som Bofors står redo att klämma fram. Utvecklings-/förbättringsarbetet för våra Visbykorvetter är inte ett avslutat kapitel. Luftvärn för mark och sjö! Nästa banbrytande steg i bandfordonsvärlden borde vara fortsatt svenskt. Det kan t o m vara så att världen förväntar sig det. Sedan har vi allt annat som vi producerar men inte köper in tillräckligt mycket av, eller inte alls, själva i form av fordon, vapensystem o dyl. Listan kan göras mycket lång.
Politiken sätter stopp för hela den här sektorns utveckling och i värsta fall överlevnad!
Behovet av ett totalförsvar med en stark militär försvarsmakt är skriande på alla sätt. Det lindas dock in i vackra ord och det vi har bekostas med en fallande budget och tiggda tillskott som ska hålla skutan flytande över de närmaste få åren. Staten säger sig inte ha råd att bekosta verksamheten så som den borde se ut eller göra vare sig kortsiktiga eller långsiktiga investeringar av vikt.
Parallellt står Sveriges försvarsindustrier, bland de vassaste i världen, och trampar eftersom orderingången från staten/försvaret är låg och exportmöjligheterna rejält begränsade. Det är DET som får hjulet att gå åt fel håll och det har blivit hög tid att skapa förändring, en hastig återgång till bättre tider, genom konkreta handlingar!
Läs även Semper Miles artikel: Fokus och tempo i återupprättandet av totalförsvaret samt Akut behov av mer än det budgeterade
Källor ang Örnsköldsvik: SR P4 Västernorrland, Tidningen Allehanda
[Denna, och våra andra artiklar, är fri att ladda ner och använda om källan SemperMiles.se framgår/anges]
Mycket bra artikel!
AMOS är ett bra exempel på projekt/system. Bemanningen på ett granatkastarkompani 12/41 räcker till minst två kompanier med AMOS och då har jag inte räknat på eldkraften utan bara på personalbehovet – besparingen.